fredag 16 oktober 2009
Så sant!
Halvvägs till jobbet upptäcker jag att alla skosnören liksom knutit upp sej. Det är inget "luta sej mot närmsta knut och knyt knuten" här. Jag kräver en bänk, men var? På andra sidan kykogården brukar det finnas två bänkar, bara dom nu inte är bortforslade inför vintern! Ljuva lycka! Dom finns kvar! Och med fint stencilerat tryck! Höll på att bli kvar där hela morgonen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar